Blame it on the hormones

Kommer somna... somnade på DC, somnade på soffan igår. Det är inte bra.
Hur fan kan man bl så trött? Ögonlockarna är tunga, kroppen fungerar inte, huvet ska vi inte ens tala om och humöret går bara upp och ner. Hela tiden.
Och det här förväntar sig världen att man ska stå ut med tills man typ blir sk vuxen?
Happy birthday på den liksom! Skitkul. Så blir man så här bittert synisk hela tiden som gamla tanter.
Hade fel jeans på mig idag också, och för kort tröja så byxorna åkte ner och tröjan upp så det va inte heller så kul.
Men livet rullar. Jag är glad ! Jag får blickarna, kontakten och allt sånt skit.
Ska ringa cyckeln snart.
Juste jag ska förklara själva cyckel grejen för er för den är rätt så fin. Jag och Ella kallar alltså varandra för cyckeln.
På en cyckel finns det ett styre, hon är mitt styre som leder mig i rätt riktning, på en cyckel finns en broms, hon är bromsen när jag springer liite för fort sen pedalen som får mig att åka. Fint och poetiskt med en gnutta smör ! Hihi!
Nu blev jag sur igen. Säger ju det blame it on the hormones.
Nu ska jag spela, och sura, och skratta ! Och allt sånt inom den kategorin.
Looooooove


Dagen som ALLTID kommer att minnas...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0