Jag mår illa, ja har konstant ont i huvudet, ingen lust med ett skit, saknar, saknar och bara saknar... Vad mer kan jag säga. Förutom det. Det gör ont. Jag erkänner nu och jag orkar inte ha den där glada masken att det får lösa sig av sig själv för jag kan inte se dig gå vidare än. För själviskt nog går det inte så snabbt för mig. Och nu visar ja mig svag för dig. Jag behöver dig igen.